tisdag 27 november 2012

Sova i egen säng? Några frågor.

Tja, nu är det ju inte mig rubriken syftar på utan - tadaa - Elsa!

Från och till har Elsa sovit i sin egen säng, men så blev det så himla kallt innan de fattade att värmesystemet i huset hade gått sönder och således inte värmde upp huset en bra bit in i oktober. Typ 16 grader hade vi i sovrummet och vi höll alla på att frysa ihjäl. Så sedan dess har vi allihop sovit tillsammans i storsängen. detta är egentligen inget problem, himla mysigt tycker vi, men förr eller senare så kanske det vore bra om hon kunde sova i sin egen säng. Rentav somna(!) i sin egen säng. Och angående det har jag ett par praktiska frågor:

1. HUR gör man? Vi har i en eller två sekunder, kanske två gånger, försökt natta Elsa i sin säng men det är ju stört omöjligt! Sedan man sänkt sängbotten alltså. Ska man då hänga över kanten ner i sängen och ge vällingen? Då får man ju skitont i ryggen och det blir inte särskilt mysigt för någon? Eller ska man peta in armen genom gallret och sitta och luta pannan mot gallret? Det blir inte mycket flexibilitet på det viset kan jag lova.

2. Vad gör man när ungen ställer sig upp? Alltså. Ligger inte vi bredvid Elsa, redo att stoppa i nappen och lägga henne ner igen så reser hon sig upp och vaknar. Hur funkar det när de sover i egen säng? Vad gör man då? Måste man sitta (hänga ner i sängen över gallret) för att hålla en hand på ungen tills hen somnar då?

Nä, jag tycker det verkar skitjobbigt det dära med sova i egen säng. Men ja, kanske samtidigt praktiskt. Eller, det vore ju i alla fall bra om hon inte var totalt främmande för idén kan jag tycka, när man reser bort och så menar jag... Och typ i sommar när vi har tänkt att hon ska börja bo i sitt eget rum. Tja... Vad säger ni? Kom med tips och råd!


måndag 26 november 2012

Alla julens kval.

Som alla andra människor vill jag och Martin (och Elsa såklart) fira en jul i hemmets lugna vrå, lugnt och skönt och precis så som vi vill ha det. Vi hade sedan länge bestämt att vi från och med nu typ skulle fira hemma i Malmö med de på besök som behagar komma. Vi hade en helt underbar jul förra året och allt var... tja, perfekt! Jag skulle faktiskt vilja utnämna mig och Martin till julgeneraler extra ordinaire (för att spä på alla andras prestationsångest) för vi är så jäkla grymma på allt som har med julen att göra. Vi pyntade, köpte världens största gran, satte upp balkongbelysningen, bjöd in till julmys och luciamys och glöggmys och adventsmys, rullade egna köttbullar, gjorde pepparkaksdeg (som vanligt) efter mormors gamla recept och pyntade varenda en med egengjord kristyr. Vi tog emot 3 kilo(!) grönkål från halland som vi kokte egen buljong av tusen olika sorters kött att koka den i som vi sedan delade ut till hela släkten. Vi gjorde Janssons och kokte och griljerade skinkan som om vi aldrig gjort något annat! Gröten kokte jag (såklart) också själv. Vi valde till och med senap med omsorg! Det enda vi skulle kunna falla på är att vi inte gjorde några egna sillar, ej heller gjorde vi egen rödbetssallad. Men det tycker jag faktiskt man kan komma undan med när man bara är två. Men det ska väl kunna ordnas det också, om någon skulle kräfva detta. Julkorven som numera ansvaras över av min äldsta storebror skickades ner till oss från halland. Så det ville vi göra. Nu och nästa år och nästa år och nästa år och året efter det. I år har vi redan spenderat åtskilliga veckor med att dividera om vilka julgardiner vi ska köpa. Vi har till och med köpt hem två olika par och provsattupp. Mer engagerade julare får man leta efter menar jag. Men nu är ju julen som julen är och absolut ingen tid för stilla eftertanke eller vad det nu kan vara som man vill ha, utan en tid då man måste ta hänsyn till sjuttioelva andra människor och göra alla nöjda samt placera sig själv längst ner på behovshierarkin.

Nåväl, jag blev i alla fall inspirerad av min käre bror som gjort en liten "reklamfilm" om deras jul så nu har jag gjort en om våran så att inga betänkligheter skall behöva finnas angående att fira jul hos oss. Det måste vara någon slags småsyskonkomplex som drabbat mig och Martin, dvs att vi på något sätt i egenskap av småsyskon ses som odugliga och bortskämda. Då ska man inte glömma att vi också är sladdbarn båda två och alltså räknas som ensambarn/äldsta barn och därför kan vara jävligt driftiga. Och skulle man oroa sig över exempelvis husrum eller dylikt går det väldigt bra att sova i något av våra två(!) tomma rum och duger inte det kan vi säkert ordna med en helt egen våning i någon av de två lägenheter som vi vaktar över julen. Håll till godo:



Ursäkta reklamen, men om jag förstod det hela rätt beror det på låten ifråga. Inte så stämningsfullt kanske, men sådan är världen nuförtiden. Förstår ej heller varför det blir så otroligt dålig bildkvalitet när jag bara använt bilder som är tagna med systemkameran... Oh well.

onsdag 14 november 2012

Fars dag och f(a)räldraledighet

I söndags firade vi Martins allra första fars dag! Underbart! Han fick kaffe och presenter på sängen och en frukost på Hilton med barnvaktspremiär! Elsa hjälpte till med öppningen och det verkade som att hon känner sig helt redo att fylla år:



Det här fick Martin i present. En göllig kopp i vilken morgonkaffet för alltid ska avnjutas hädanefter: 




Och ett set med sex stycken coasters med några av de finaste bilderna på Martin och Elsa, som man absolut inte får använda till att ställa exempelvis glas eller kaffekoppar på, enligt Martin:


För övrigt så löste det sig av en händelse (slumpen) så att Martin ska vara föräldraledig till våren! Det visade sig att han inte alls gick sista svängen av den inriktning på lärarlinjen som han trodde och hade fått veta utan det gick en årskull till under som han sedan kan hoppa på efter föräldraledigheten! Malmö lärarhögskola är för jävliga. För jävla dåliga. På grund av den här felinformationen har Martin exempelvis inte varit ledig i höst och vi har ju byggt upp hela vår tillvaro runt och haft ångest över att Elsa har varit tvungen att börja förskolan till våren. För jävligt. Nu slipper hon det i alla fall och Martin och Elsa får chans att bygga upp den speciella relation som jag tror att man får när man är hemma heltid med sitt barn. Dessutom delar vi dagarna helt och det är vi lite stolta i smyg över. Fast det hade vi gjort ändå, bara det att Martin hade varit tvungen att ta ut dom senare. Jag vet att alla inte har möjlighet till det men det känns lite bra att anstränga sig för att kunna dela lika. I december till exempel är det ingen av oss som tar ut några föräldradagar pga anledning. Nåväl, hur som. Det känns bra att jag kan fokusera helt på mina studier och samtidigt veta att Elsa är i tryggt förvar hemma med pappa. Hela vägen till spetember ska han vara ledig, lyckans osten! Kan någon bara förklara för mig hur hans dagar bara räcker till (typ) september och mina räckte nästan ett år? Han kommer att ta ut lika många dagar i veckan som jag (fem). Det är helt ologiskt.

måndag 5 november 2012

Giftdagiset gullängen.

Hellööö everyböööödy!

Vi lyckades faktiskt hänga på Öppnis en hel vecka innan dunderförkylningen from hell kom! Så nu är vi sjuka hela familjen. Plus Elsas farmor och farfar som var här på besök i helgen!

Nu ska jag berätta lite om de senaste vändorna här. Det är så långt och krångligt men om man ska summera det hela så fick Elsa erbjudande om förskoleplats. Erbjudandet bestod i att först åka till en tillfällig förskola i en annan stadsdel för att sedan få gå på en förskola som planeras att byggas. Som ligger i ett industriområde. På Malmös typ mest kriminella gata. Så jag (och ett annat kompispar som också blev erbjudna den här förskolan) reagerade väldigt kraftigt. För det första ligger den farligt nära en giftfabrik. För det andra får man inte lov att ha samlingslokaler pga ovan nämnda fabrik. För det tredje är marken förgiftad av bly. För det fjärde får man inte lov att vistas inomhus för länge pga att det blir för koncentrerade halter av föroreningar. Känns bra. När jag under hela graviditeten undvek hud- och hårprodukter utan parabener och andra gifter. Hade handskar på mig när jag jobbade i butiken för att inte komma i kontakt med bisfenol-A osv osv. Köper och lagar ekologisk mat till Elsa i så stor mån det går. Och så vill de (Malmö stad) sätta henne på ett giftdagis. Jomantackar. För det femte blev någon mördad i samma hus av maskerade män den 27 december förra året. Någon blev våldtagen och knivskuren i området förra måndagen. Några dagar senare blev en 56-åring misshandlad med en kofot och rånad. Jättemysigt. Så vill man då använda våra barn för att blanda upp och mysifiera området. Toppen. Eller?

Så jag pratade med förskolecheferna och ringde Miljöförvaltningen. Begärde ut protokoll och läste på. Fick veta att man i april i år beslutat att marken skulle saneras innan någon förskola skulle byggas. I maj kom det sista beslutet där man istället bestämt sig för att ingen sanering behövdes men att "Det åligger dock fastighetsägaren att behålla medvetenheten om att området är förorenat med halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Detta innebär att massor som transporteras bort från platsen ska behandlas som förorenade." Det innebär bland annat att man inte får odla grönsaker där. Det står också att man måste göra en ny utredning och eventuellt sanera ifall annan verksamhet skall bedrivas där. Förslaget från oss föräldrar är att man istället placerar Stadsdelsförvaltningen för Södra Innerstaden där. Vi kan odla lite morötter att bjuda på, det skulle väl vara passande? 

Hur som helst skickade jag i alla fall ett mail där jag beskrev allt detta och det orimliga i att vi när vi tackar nej kastas ur kön och får vänta fyra nya månader på att bli erbjudna förskoleplats när vi ställde Elsa i kö när hon var tre månader gammal. Dessutom finns det ännu inga lokaler att göra studiebesök i (kan säga att det INTE verkade så trevligt idag när vi var där på studiebesök) och heller ingen personal att bekanta sig med. Detta är en förskola som alltså (kanske) ska startas om två månader och det ligger ännu inga annonser ute. Hur ska den (obefintliga) personalen kunna skapa en lokal verksamhetsplan på den här tiden fram till första januari? Har ingen hänsyn tagits till att det i skollagen står att förskoleplatsen ska finnas "så nära hemmet som möjligt" och att man även ska ta hänsyn till föräldrarnas samverkan? Här spelar man ut föräldrarna mot varandra när det enda rätta hade varit att kalla till infomöte för att se om intresse överhuvudtaget finns.

Nåväl. Jag fick inget svar på det där mailet. Jag fick däremot ett mail av en annan förälder som hade fått min mailadress av ordförande på stadsdelsfullmäktige. Tydligen hade mitt mail vidarebefordrats dit. Och även om det var bra för att vi nu kunde börja gruppera oss så undrar jag om man verkligen få ge ut mailadresser på det där viset? Nåväl. Vi fick av en slump ihop ett gäng föräldrar som var upprörda och idag har vi träffat tidningen där ute. Vår förhoppning är att få tag i andra föräldrar som också har fått det här skiterbjudandet för ju fler vi är desto bättre. Jag tänker på alla dem som inte har något annat val än att tacka ja. De som inte har råd/inte har fler föräldradagar/är ensamstående. jag tänker också på dem som inte vill eller vågar höras och dem som inte förstår språket särskilt väl. Brevet med erbjudandet är dessutom utformat på ett sådant vis att det är lätt att feltolka som ett erbjudande som man inte behöver tacka ja till. Det är först när man läser det finstilta som man förstår att man kastas ur kön om man inte tackar ja.

Nu hoppas vi på att det där beslutet rivs upp. Nej till giftdagis. Nej till ett dagis långt bort. Köp en lägenhet i stan för tusan, om man får lov att bygga på en gifttomt får man nog lov att ha förskola i en helt vanlig lägenhet. Hellre det. Jag tror alla som blivit erbjudna det här håller med mig.

det här är förresten det man får upp om man googlar: http://www.sydsvenskan.se/malmo/forskola-nara-fabrik/