Sjukstuga.

Jamen alltså. För det första så har Elsa på den halvtimma vi varit uppe hunnit med att skicka iväg ett mail till min handledare för tidigt (men för sent för att skicka ett till ursäktande sådant) och sedan tog hon mitt kaffe (och jag såg det som i slow motion) och hällde ut ungefär en cm från min dator på soffbordet varpå hon la bägge armarna i pölen och plaskade glatt. Det är lite av anledningarna till att jag aldrig tar fram datorn när hon är med. Det är nämligen helt omöjligt att få använda den ifred.

Hur som helst så har Martin fått vattkoppor! Jojo, det är sant! Vattkoppor i vuxen ålder är absolut inget jag rekommenderar till någon. Han har varit (och är) supersjuk och jag har således jobbat mer än heltid dygnet runt, dvs bytt varenda blöja, blandat all välling, sett till att alla fått mat i magen på bestämda tider, bytt smutsiga kläder, nattat, underhållt och samtidigt försökt ha en stund över att tycka lite synd om Martin. Inte. Lätt. Återigen vill jag skicka en stor eloge till alla ensamstående (tvåbarns ;) )mammor, hujeda mig det kan inte vara lätt. Nu hade det passat sig ypperligt att ha mor- och farföräldrar ungefär 20 mil närmre!

Så. jag har inte fått en stund över till plugg. Jag som hade tänkt skriva färdigt uppsatsen den här veckan så att jag slapp tänka på den under jul och nyår. Men så blir det inte. Oftast blir ju inget som man tänkt sig och så inte heller den här december. Som tur är är det ju världsligt och jag har lärt mig tänka att det inte spelar så stor roll. Men jag har redan börjat längta till nästa jul. Då ska jag ha en frisk sambo och ett friskt barn (yeah right, kräksjukan anyone?) och vi ska pynta och baka och mysa hela december och sedan ska våra nära och kära komma och vi ska ha en fröjdefull jul och vi ska ha råd att köpa julklappar till alla för då ska vi ha jobb och ingen pluggångest och allt ska bli perfekt! No pressure.

Nu funderar jag bara på vad tusan vi gör om Elsa får vattkoppor över jul och nyår? Är det väldigt lindrigt om man får det som liten eller?