BVC-besök. (Och skrytvarning.)

Jo. Vi var ju på läkarbesök på BVC innan idag. Först och främst vill jag säga: TA INTE MED ERA JÄTTESJUKA BARN DIT OCH SMITTA ANDRA BARN! Grr.

I väntrummet stank det parfym (vem fan stänker ner sig med parfym när man har små barn?!) och så satt det som sagt ett JÄTTEsjukt barn där och rosslade och hostade och hade sig med tillhörande snorande, rosslande och hostande föräldrar. Som sa: "Du får plats här!" och pekade på den lediga platsen bredvid dem i soffan. Så jag var tvungen att sätta mig, med Elsa i sjalen. Buhu! The horror. Ja, och sen hörde jag att de gick in till sin BVC-tant och bokade en tid. De skulle alltså inte ens dit. Buhuuu, varför ringde de inte bara?! Nåväl, det om det. Nu kommer väl Elsa bli sjuk bara för det. Säkert RS eller mässling eller annan obehaglig sjukdom. Uääää! Som ni märker är jag lite upprörd över detta. Fast inte så mycket som det verkar, jag överdriver lite när jag skriver också. (För spänningens skull, that is.)

Jaja, i alla fall så var det inget fel med Elsas huvud (vilket var det första jag tog upp eftersom jag inte kunnat tänka på annat på hela helgen). Det var bara lite snett. Så vi blev ordinerade sidläge både för huvudet och snarkningen. Jaja, vi får väl se hur det blir med det, just nu är det lite "Hon sover - stör henne inte!" över det hela. Och så blev vi återigen beordrade att öva magläge. Ooops. Vad var det mer... Jo, hon sa att felmarginalen när man mäter är en centimeter så vi skulle inte oroa oss över det heller.

Nu till det roliga (Ja, jag vet att detta helt onyanserade skryt kan bli olidligt att lyssna till, men vafasen, är inte detta mitt forum för helt ohämmat skryt? Jo, det är det.) Så here goes: Elsa var på sitt allra bästa charmhumör (som hon ju faktiskt nästan alltid är) och charmade alla tre personerna i rummet med sitt smajl: Ordinarie BVC-tant (som jag i fortsättningen tänker kalla henne), distriktsköterskestudent samt läkaren. Alla tre Ooo:ade och Aaa:ade sig över Elsas storslagenhet (det är sant) och vilket charmtroll hon är och vilket vackert barn och vilka vackra ögon och så vidare och så vidare, men det tror jag de säger till alla, men vad jag INTE tror de säger till alla är följande: "Ooo! Hon är så trygg!" och så sa läkaren ordagrant såhär: "Hon kommer nog att vara tidig med det mesta, det ser jag!" TJIHOO! JIPPIE! Förutom att redan ha vunnit högsta vinsten när vi fick Elsa så kändes det som att vinna högsta vinsten igen! Vi har ett underbarn! Jag visste det! (Och så fort jag kom hem var min kompis noga med att påpeka att vi nu inte skulle bli ledsna och besvikna om det inte blev då. Hallå, det vet jag väl, men du behöver väl inte regna på min parad?!)

Jaja. Utöver det så frågade jag lite om det där med att sitta. Om det är OK att hon sitter i babysittern för just nu är det det som är allra roligast och om det är ok att vi så smått börjar tänka på att skaffa stol till matbordet. Men då fick jag bara veta att man ska vara uppmärksam på om barnet ser trött ut och börjar falla framåt i babysittern för då skulle man ta upp det. Elsa ser bara överlycklig ut eller så sover hon och då ser hon ju förvisso trött ut, men inte på det sättet som jag tror att dom menar. Hur som haver, eftersom jag inte fick några ordentliga svar på den frågan gick vi hem och satte oss i soffan: