torsdag 9 februari 2012

Vaknatt.

Jaa, vaknätter har man ju hört talas om och detta är väl då den första. Martin har precis väckt mig efter sitt pass och nu tar mitt vid. Tre timmar i stöten. Det var hemskt att gå och lägga sig innan för Martin frågade vid vilka tillfällen han fick väcka mig och jag sa: "Om hon är hungrig eller om vi måste ringa 112." Så himla läskigt att gå och lägga sig med rädslan att bli väckt i panik av att ha behövt ringa 112. Jag tog min och Elsas nalle som har bott i fönsterkarmen sedan hon föddes, skrev ett sms och lade ned mobilen och sekunden senare sov jag. Jag tror aldrig jag somnat så snabbt eller så tungt. Inte konstigt visserligen eftersom jag inte sov natten till igår och knappt natten dessförinnan heller.
Nu tar mitt pass vid, tre timmar utan att somna. Jag har en säsong Top Model och ett styck bebis att kolla på så det ska nog gå bra.
God natt!

4 kommentarer:

ettvanligtliv sa...

Åh stackars liten och stackars er. Hoppas Elsa mår mycket bättre idag. Tack och lov för änglar på 1177!
Kramar <3!

.y sa...

Men, är det inte barnsjuksköterskor på barnsjukhuset? Eller är det barnsjuksköterskor på vanliga sjukhus o sjuksköterskor på barnsjukhus?
Jag blir så arg! Jävla FOLK! Vad är det MED dem?

Du vet födelsemärket jag hade snett nedanför min mun? Det växte utåt (fräsch historia det här) o blev i vägen så jag kom åt det hela tiden (när jag drog bort hårstrå från munnen tex) så det började blöda, sköj att sitta i taxin med en papperstuss i fejjan liksom, så jag ville ta bort det.

Så: Slöinge VC- ung tjej, bra tjej, bra ifrågasättande (ifrågasättande ÄR bra om det görs på rätt sätt, man behöver se saker från två håll). Remitterade mig till Hstad sjukhus eftersom det var i ansiktet o hon ville inte göra ingrepp där.

Halmstad sjukhus: Suck. "Nämen det är en så fin fläck så, ingen cancer (vad bra, men den är ivägen o blöder), o den är en del av dig (jag vet, jag har funderat på det (mycket) men kommit fram till att jag är mer praktisk än nostalgisk i det här fallet (tilläggas bör: oftast kommer nostalgin före det praktiska i min värld)), o det finns ingen orsak att ta bort den (jo, annars hade jag inte varit här).
Jaha, men då är det ju ett skönhetsingrepp (ja, jag ska förstora brösten, läpparna, och operera muttan härefter, o visst är min näsa lite sne?).
Jag remittera dig till öron/näsa/hals (jag nyfiken på hur saker funkar: jaha (du vet så där höja på ögonbrynet intressefrågande, inte skeptiskfrågande)? Hur kommer det sig att det inte blir till hudavdelningen?
"De har inte tid (med sådana här fjantiga skönhetsingrepp) och öron/näsa/hals är vana att göra operationer i ansiktet."
Men bara så du vet så är det lång väntetid.
"Ja, men jag har ju redan väntat på att komma hit så det gör inget, haha!" (ett desperat försök till att lätta upp stämningen).
"Ja, vi måste
faktiskt
prioritera
c.a.n.c.e.r.p.a.t.i.e.n.t.e.r."

"VA? Men VA! TA MIG FÖRE fattaruLA?"
Ååh så arg jag blev! Så nedlåtande! Så dumförklarande, så idiotiskt och elakt sagt!
(Min pappa har haft cancer x2, vid tillfället på sjukhuset hade min chef elak cancer- o även om hon inte visste om det här så vet väl alla att nästan alla känner någon som har eller har haft cancer? Inte fan säger man så?)

Min kompis som pluggar till läkare (och precis hade pluggat om cancer) hade sagt till mig att jag skulle ta tillfället i akt o klä av mig alla kläder o be henne kolla på varendra fläck på min kropp (eftersom jag fått väldigt många, o gamla har växt, de sista åren o så pigmentförändringar i ansiktet). Tro fan att jag inte klär av mig framför henne!! Åh, jag var så arg! Hon skulle ju hjälpa mig med földelsemärket o lugna min canceroro! Inte behandla mig som allt jag brydde mig om var utseendet, o vara nedvärderande därefter!

IAF, det bästa med den här historien:
När jag fått tiden till öron/näsa/hals gick jag in på minavårdkontakter.se, slängde iväg ett meddelande i stil med:
"Pga av dåligt bemötande av eran sköterska Anna Andersson (eller vem det nu var) under mitt besök den 5/5 kl 15:55 så vill jag avboka tiden ni gett mig och går till en privatklinik istället."

GÖTT JÄVLA MOS!

All denna text för att säg: Gör det! In på vårdkontakter.se o berätta om sköterskan i fråga o vad hon sa o gjorde.
Svaret jag fick var ett tack för att jag lämnat synpunkter (o jag lever faktiskt på hoppet att den där tanten fick ögonen på sig efter det. Hon kanske var deppig o bitter o dum, en tillsägelse kanske får henne att ta sig i kragen? Go den BRA världen!).

Nu har jag ju inget barn som var sjukt o var inte sjuk själv, men med kass självkänsla i vanliga fall så sitter man ju inte som Hulken i ett så utsatt läge som läkarbesök är (man är ju inte där för att allt är 100% liksom).

(Slöinge VC fick kolla fläckarna, världens gulligaste gubbe som det bara var att slänga av sig kläderna framför! Heja gulliga gubbläkare!)

langtarefterliten sa...

Hej vännen!
Men fy vilken obehaglig´upplevese ni fått vara med om! =( Beklagar detta... hoppas verkligen ni slipper vara med om det igen!
Och vad är det för idioter som ni fick träffa på sjukhuset egentligen? Och hur kan de med att lägga sig i hurvida ni väljer att a ett andningslarm eller inte? Nej fy vad irriterad jag blir!
Tacka vet jag sånna som den där Ann på 1177.

Hoppas att ni får och kan sova gott i natt igen och att hon blir av med slemmet i halsen.

Ta hand om er! ♥

Cecilia summerar sa...

Och sen såg jag att lillhjärtat också varit sjuk. Oj så tufft. Oron för de små tar liksom inte slut när de har kommit ut/hem till oss.